Stångyxan eller Stångvapen är ett stångvapen som började användas i slutet av medeltiden. Metallhuvudet, som kallas Cross, bestod samtidigt av en klingan för att skära, en pique för att stöta och en hammare för att krossa. Vilket gör det till ett mångsidigt och dödligt vapen. Det användes på slagfältet men också i pansarturneringar.